Smooth operator

I bland längtar man efter att få titta in i andra människors huvuden (på riktigt, inte bara låtsas som jag gör på jobbet). Ta t.ex. den sextioårige manlige ingenjör vi träffade på vårt rara lilla fjällhotell nu i helgen. Hotellet tillämpade långbord vid måltiderna och jag fick därför tillfälle att studera honom närmare under två lååånga middagar. Efter att vänligt överseende ha fnyst åt vår valla, vår färdväg till fjällen ("Jag skulle aaaldrig köra över Gävle") och min mans härkomst (Skåne), började han förhöra mig på länsbokstäverna. I kid you not. Man undrar ju om han själv är nöjd med sin fiffiga sociala umgängesteknik?
Han väckte ju i och för sig mitt intresse, men majoriteten av dem han träffar är väl sannolikt inte psykiatrar...