Ofrivillig barnsubvention

HomO stämmer landstinget i Uppsala. Ärendet gäller ett lesbiskt par, där den ena kvinnan genomgått tre inseminationsförsök. Därefter fyllde hon 40 och passerade därmed åldersgränsen för fortsatt behandling. Paret önskade då att den andra kvinnan skulle få genomgå insemination, vilket nekades med motiveringen att man inte vill särbehandla par och att därmed endast en kvinna per par kan genomgå behandling. Paret - och HomO - anser att detta innebär diskriminering, eftersom landstinget jämställer den andra kvinnan med en man. Partnern uttalade sig på Ekot och sade besviket att det här ju innebär att alla deras planer får läggas på is.

Jag anser att det är oerhört generöst att ofrivillig barnlöshet idag betraktas som en sjukdom och att man därigenom har rätt till subventionerad behandling. (Kanske ännu mer så när det gäller personer som är ofrivilligt barnlösa p.g.a. sexuell läggning och inte fysisk sjukdom.) Uppsala är dessutom generösare än de flesta i och med att man subventionerar sex försök - i Stockholm får man, så vitt jag vet, högst tre behandlingar.
Vidare har jag svårt att förstå hur man kan anse det diskriminerande att ha samma regler för alla, d.v.s. att en person per par genomgår behandling. Enligt HomO är det enbart "lesbiska par som missgynnas av regeln att endast behandla ena parten". Jag förstår överhuvudtaget inte vad som menas; inte heller i heterosexuella par kan ju mer än en person genomgå behandling. Bögpar kan ju inte genomgå någon behandling alls, så det är väl de som borde känna sig diskriminerade?
Slutligen får det väl ändå betraktas som lite chansartat för ett par (oavsett biologiskt kön) att planera sitt liv runt att man ska få sitt första barn när kvinnan är 40.

Ofrivillig barnlöshet kan innebära en stor sorg och är ingenting att ta lätt på, men är egna biologiska barn verkligen en mänsklig rättighet? Vi har idag generösa regler som säkert kan vara motiverade men man får inte glömma i sammanhanget att generositeten handlar om våra skattepengar och att det betyder att vi måste prioritera bort pengar någon annanstans.