Ansvar vid våldtäkt

Gräver febrilt efter Bricanylen i väskan efter att ha läst Lars Engströms insändare i dagens DN. Han hävdar att Amnestys enkät om synen på ansvar vid våldtäkt var felformulerad. De svarande som hävdade att våldtäktsoffret hade ansvar för det skedda ska ha avsett offrets "eget moraliska ansvar för sitt riskabla beteende", inte ansvar i juridisk mening (som om någon skulle drömma om att offret hade straffrättsligt ansvar för våldtäkten).
Exakt vilket riskabelt beteende tänker Engström på? Att dricka alkohol? Att ha kort kjol? Att vara ute på kvällen? Att vara kvinna? (Enkäten nämner för övrigt inte manliga våldtäktsoffer, så vi får väl anta att de inte finns.) Det vore intressant att höra vad Engström anser är "lagom" riskbeteende, så att offret inte har eget moraliskt ansvar.
Jag blir så fruktansvärt frusterad över att sådana unkna uppfattningar fortfarande florerar. Inget våldtäktsoffer har eget moraliskt ansvar, oavsett kön, ålder eller grad av berusning. Sedan vore det givetvis önskvärt att alla lärde sig att ta uppskatta sig själva tillräckligt mycket för att inte medvetet sätta sig i riskfyllda situationer, men det är en annan fråga.

(Är det möjligen den här Lars Engström som skrivit inlägget? Passande boktitel, isåfall.)